Svenska Brassband Festival 2019

Som vanligt var årets tävlings helg en av årets höjdpunkter i min almanacka.

Tyvärr är det svårt för oss norrlänningar att passa tiden på invignings dagen på fredag, men jag hörde de tre sista tävlande minibrass, och kunde konstatera att de verkligen gjorde bra på den nivån de befann sej. (Se resultat listan)

Division Elit:

Så småningom tog Elit Divisionen vid med Bethlehemskyrkans Musikkår, Göta Brass, Solna Brass och Windcorp med Gilbert Winters ”Salute to Youth”.

Jag skrev i mina anteckningar i den ordning de spelade. För Solna Brass: Mycket bra solo trombonist insats, enstaka ”wobble” i horn, fina tubor insats i andra satsen, bra att utnyttja nyanserna, otroligt bra piano/pianissimo-spel.

Betlehemskyrkan: principal kornett något ostadigt, euphonium mycket bra.

För Windcorp: noterade jag ett mycket bra spel av både Sopran & Principal Kornett, deras dirigent kunde verkligen locka fram den musikaliska ”meningen” ur partituret och det bästa ur orkestern. Otroligt fint samspel genomgående. Överlägset bäst hittills.

Göta Brass: Även här -bra samspel mellan Sopran & Principal kornett i denna jämförbara ungdomliga orkester. Jag frapperades av att solo kornettisten hade så fin ton i hela registret. Ett mycket fint lyrisk spel där det så krävdes.

Min bedömning efter detta första teststycke var att trots att Bethlehemskyrkans Musikkår spelade jätte bra – var det en bit kvar till de övriga. Efter kvällens uppförande förstod jag att det låg i balansen mellan Windcorp och Göta Brass.

Fritt valda program Elit Division

På lördag eftermiddag var det dags för den andra delen av Elit Divisionens tävling.

Bethelhemskyrkans Musikkår inledde med Philip Wilbys ”Paganini Variations”, ett ambitiös verk som bandet framförde övertygande.

Göta Brass hade ”Journey of the Lone Wolf” i sitt program, musik av Simon Dobson, där orkestern och dir. Michael Thomsen verkligen fick fram den ”fantasi-eggande och suggestiva” i musiken. Bra gjort !

Solna Brass med dir. Emil Björklund var tredje orkestern på estraden med ”Stonehenge” av Jan van der Roost. Här fick vi en uppvisning i underbara sordinerat spel och fina stämda unisona passager. Man kunde nästan känna på sten monumentet på Salisbury Plain med alla tillhörande myter och magin som omger dem.

Sist på plan i Elit Divisionen var Windcorp med Dir. Philip Hannevik som framträdde med ”A London Overture” – Elegant dirigerat & elegant framfört.

Slut resultat, även nu var det mellan Göta Brass och Windcorp – men det var Göta Brass som tog hem segern än en gång – vi gratulerar ! (Se resultat lista från samtliga divisioner)

Nocturne – Swedish Central Band

Efter Elit Divisionens inlednings tävling på fredags kvällen var det bara att promenera upp till Värnamo kyrkan. Här fanns dirigent Kent Jonsson och Frälsningsarmens Sw. Central Band beredd med lite ”nattmusik” – en ”nocturne”.

En liten sak som var väl så irriterande, när sista musikant går ut från sakristian ska man stänga dörren efter sej. För vi som satt på den sida av kyrkan var det inte den fina orkestern som satt där framme vi såg, inte heller den fina dämpad lila färgad belysning över altaret – istället var det den starka tråkiga lampan i sakristian med höga av kläder och instrument som fångade våra blickar ! Snälla – glöm inte bort att det är även det estetiska runt omkring som ingår i musik upplevelsen.

Annars var det ett fint program som vi njöt utav.

De flesta stycken var väl känt hos många av oss, särskilt de med FA anknytning.

”Prelude on Lavenham” av Geoffrey Nobles inledde kvällens musik, följt av Ph. Harpers arr. av ”How Great Thou Art” med Kent Jonsson som solist, en övertygande diskant stämma och ett majestätisk slut.

Jag nämna inte allt på programet med nio inslag, men ”A Special Moment” av Stephen Ponsford bjöd på berörande innerlig spel.

Denna otroliga duktiga euphonium solist Richard Kendricks framträdde med R. Phillips ”There will be God”. Synd att inte bandet i övrigt matchade med samma kvalitet.

Det var lite nostalgi för mej att höra ”Abide with me” som är skriven i mina hemtrakter, ett bra arr av. P. Graham och mycket fint framfört.

”All to Jesus” har man hört och spelat många gånger själv – men det här måste vara en av de bästa uppspelningar av Roger Triggs arr. som jag har hört.

Brodszkys ”I’ll walk with God” med ett fantastisk slut avrundade denna underbara ljuva sena kvälls stund i Värnamo kyrkan.

Nu hade vi kommit ner i varv efter alla fredagens tävlingar, samtidigt såg vi fram emot morgon dagen.

Vi ser dessutom framemot nästa års ”Nocturne” i Värnamokyrkan – men idag säger vi ”tack” till Swedish Central band under ledning av Kent Jonsson för denna gång och även för följande dagens konsert i festival klassen.

Division 1

På lördag morgon bänkade jag mej tidigt på Arken för att avnjuta den ovannämnda

tävling. Det var skönt att det hade valts Eric Balls ”Sunset Rhapsody” som det obligatoriska stycket. Nio band tävlade i denna klass – så jag bara nämner några intryck.

Man alltid imponeras av Åsenhögas Brass Band med deras stora antal musikerna.

Lunds Universitets Brass Band spelade bra noterade jag med bl.a. med James Curnows ”Trittico”. En av mina favoriter var Stockholms Immanuel Brass, ett mycket imponerande framförande av P.Grahams ”Renaissance”, med extra beröm till horn sektionen.Tyvärr räckte inte deras poäng utdelning så långt – men de var bra ändå.

Smyrna Brass inledande marsch av Wilfrid Heaton -”Praise” kändes befriande och lättlyssnat. Anders Hellman dirigerade deras sista inslag ”Make His Praise Glorious” som var utmärkt framfört.

Jag måste nämna Halmstads Brass bands inspirerande framförande av ”Fire in the Blood” och Jönköpings Immanuel Brass med Magnus Hylander med deras ”Laudate Dominum” av Edward Gregson. Musik som bygger på Hubert Parrys lovsångs hymn ”O worship The King”. Ett verk som börjar med olika variationer av melodin – men till slut brister ut i:

O Worship The King, all glorious above,

And gratefully sing – His power and His Love;

Our Sheild and Defender, the ancient of Days,

Pavilioned in splendor, and girded with praise.

Vi lyftes upp på ett högre plan med detta framförande – tack Magnus och dina musikanter.

Södertörns Brass band som ägde duktiga sopran & principal kornett uppvisade en mycket bra avslutning på sitt program.

Malmö Brass band hade flera begåvade solister där särskilt flugelhornisten och euphoniums utmärkte sej – och enligt min meningen var en värdig vinnare av dagens och årets Sv. Brass Mästerskaps Tävling.

Mnozil Brass Konsert

Kvällens konsert inleddes med att minibrassarna tågade in tillsammans med en ensemble ur Armens musikkår och spelade Festivo av Christer Danielsson och Narviksgutten av Ivar Widner, allt under ledning av Emil Björlund. Jag tror inte att jag ha hört minibrassare spela så bra förut på tidigare festivaler!

För dessa som hade tur att införskaffa biljett var det ett härlig och humoröst avslutning på dagen med Mnozil Brass på estraden.

Arken med sina sido-lokaler var som väntat mera än välfyllt.

Det faktum att biljetterna är i princip redan sålt, innan de ges ut, belyser frågan om den fina Arken räcker till vid vissa extra populära evenemang?

Det är klart att på scenen fanns det musik proffs i världsklass, deras övermänskliga ”virtuosiskt” spel med tillhörande mimic gav upphov till mycket skratt – och för att inte förglömma även deras sång.

Jag har hört dem vid flera tillfällen förut , men trots att de är makalös bra, kanske jag tyckte att det var inte den allra bästa gång hittills för min del. Men visst är det en prestation i detta som de har presterat och hållit på med i nästan trettio år !

Det var jätte bra för alla festivalens ungdomar att höra att det finns liksom ingen gräns för hur bra man kan blir som brass musiker, även om det kan innebär lite ”blod, svett & tårar” på vägen – man får ju ingenting gratis här i världen !

För att summera, än en gång en lyckat Sv. Brass Band Festival. Med ett så rikt utbud är det tyvärr omöjligt att vara med på allting. Jag fick ”offra” division två och spelningar ute på sta’n med Sw.Central Band samt Armens Musikkår i Gummifabriken. Vi tackar festival kommittén och alla deras medarbetare, ni gjorde ett fantastisk bra jobb, samt alla utställare. Tack till den fenomenala Mnozil Brass att Ni kom till oss i Värnamo. Vi tackar alla andra medverkande och tävlande orkestrar – vi njöt av era prestationer denna helg. Hoppas vi får mötes igen nästa år, för då kommer Brighouse & Rastrick Band och vi lär inte blir besvikna denna gång heller.

Peter Preston