Det är ganska kul att mitt troligt sista reportage kommer ifrån Södertälje.

Det var till ”kringelstaden” Södertälje som jag först kom till – och det var för snart 60 år sedan. Jag kom från ett mycket aktivt F.A. kår och brassband i sydvästra England och tanken var naturligtvis att fortsätta vid kåren i Södertälje.

Men i sista stund råkade jag träffa min blivande hustru som tillhörde pingst,

så det blev giftemål i den gamla Filadelfiakyrkan i Södertälje och så småningom även vuxen dop.

Mina goda vänner, bröderna James och Dennis Eklöf från FA och flera andra hade varit i kontakt med mej tidigare, de var säkert lite besviken att jag dök upp som ledare för Filadelfiaförsamlingens Blåsorkestern i Södertälje. Den gamla FA lokalen låg precis bakom den gamla Filadelfia på den tiden.

I dag har både Pingstkyrkan och FA i Södertälje fått nya lokaler och det var i dagens Frälsningsarmen jag befann mej denna söndag eftermiddag för att avnjuta FA musikårens ”vårkonsert”.

Musikmästaren Göran Lundberg lyfte taktpinnen och invigde konserten med en knippe vår melodier som avslutade med ”vintern rasat”, ett potpurri som visade att FA musikkår i Södertälje var i fin form.

Det är klart att på en vårkonsert vill man höra ”Våren” av Edvard Grieg. Ray Steadman-Allen stod för arrangemanget. Styckets inledning var kanske i starkaste laget i mitt tycke, det är svårt att efterlikna stråkarnas känsliga inledning med ett brassband.

Det är många som har gjort ett arr. eller transkription av Griegs ”Våren” – även undertecknad då på tidig sextio talet. Jag har alltid lärt mig att att den ”fp-cresc” takt som finns fyra takter innan slutet ska föreställa ”Vinterns sista förtvivlade skri” innan den ljuvliga ”våren” bryter fram till slut ackordet, allt enligt Grieg själv.

Denna tolkning saknade jag – men det var säkert inte arrangörens eller dirigentens tanke denna eftermiddag. Många eng. band spelar den ofta för fort, men här hade musikkåren ett bra tempo. I parentes kan jag säga att bland den bästa framförande jag har hört med ett brassband, var med F.A 7:e kårens musikkår som den heter då, musikmästare var Per Ohlsson och platsen var på Nalen – det måste ha varit på 60 -70 talet.

Ett skön sjungande solist med namnet Alexandra Ougleva fanns med på dagens program med först ett par egna kompositioner till eget gitarr ackompanjemang -”I djupa vatten” och ” Udda Fågel”, senare i programmet med underbar intensitet och utstrålning framfördes till eget piano komp lovsången ”Allsmäktig Gud”. Mot avslutning på vårprogrammet sjöng Alexandra tillsammans med musikkåren denna verkligen passande ”Summertime” av George Gershwin, otrolig fin balans mellan solist och brassets ledsagning. Alexandra är anställd som ”barnmusik konsulent” på kåren.

En av dagens pärlor var Goff Richards arr. av ”I’ll walk with God”. Här gjorde dirigenten och bandet en fantastisk fin tolkning av Nikolaus Brodszkys musik, full av av fin homogen klangfärg, framfört med otrolig bra avvägd balans.

Det var mycket ”trombon power” som inledde Bertil Anderssons ”Södertälje marsch” – härlig taktfast musik med mycket att göra i alla stämmor. En annan marsch ”klassiker” som framfördes denna eftermiddag var ”Montreal Citadel”.

Ett så här bra brass band innehåller flera duktiga solister. Den första på planen idag var Torgny Hansson, denna erkända dirigent och ”nestor” inom brass och blåsmusikens värld. Torgny hade valt att spela ett tema med variation över sången ” I love Him better every day”, en äldre komposition från 1922 , skriven som en sorts ”air varie” av William Stevensson, en engelskman som blev verksam senare i FA Chicago. Torgny behöll den fina kornett tonen även i den högre registret och imponerade med den avslutande trippeltungs variation.

Nästa instrumental solist var Åke Hammerberg på eufonium , Åke har varit medlem i musikkåren sedan 1975, en verklig erfaren skicklig musikant, som bevisade detta med uppförande av ”Allegro Spirituoso av Jean-Baptiste Sénaillé i ett arr. av William Himes.

Senare i programmet fick båda solisterna sällskap av varandra i Erik Leidzens duett ”Brave & True”, egentligen en kornett duett som nu framfördes med kornett och euphonium, här var Torgny och Åke så att säga i ”perfekt harmoni”.

”Ta mej till havet” i en tappning av Andreas Holmlund följt av Pharrell Williams megahit ”Happy” i ett arr. av Sir Michael Brown avrundade dagens konsert. Här måste jag berömma den duktiga sopran kornettisten.

Som extra nummer tog dirigentens unga barnbarn Leo Lundberg hand om taktpinnen med ett repris av ”Södertälje marschen”, en rikt kul ”ploj” som verkligen gick hem hos publiken.

Strax förre konserten tog musikkåren en ny orkester bild. Lars-Eric Cederholm ställde in den stativ stödda kameran och undertecknad fick äran att ”press the button”- det blev en fin alldeles färsk bild av den spelande orkestern iklädd den stiliga röda FA uniform, under konserten var det sommar klädsel med kortärmade vita skjorta med röda ”epåletter” – också stiligt. Efter pausen var det en mera lättsam klädsel som i mitt tycke var mindre snyggt, ursäkta bandet men jag vill gärna se tydligt att det är en FA band jag har framför mej.

Men nu var jag inte här för att döma klädsel utan musiken. En underbar vårkonsert,

full av vår-lika och somriga toner i både brassmusik och solosång. Ett stort tack till Musikmästaren Göran Lundberg och sina musikanter.

Som sagt, det var våren 1963 då jag började mitt liv i Sverige i staden Södertälje, där jag bodde i åtta år innan jag flyttade upp till Ö-vik, nu var jag tillbaka i samma stad för att skriva mitt sista reportage. Det känns som om jag håller på att ”knyta ihop säckan”, jag var tillbaka där allting började. Nu säger åldern att jag måste trappa ner på allvar. Men visst blir man både taggad och frestad att fortsätta ett tag till efter denna härliga inspirerande konsert av Södertälje FA musikkår. Det är klart att om jag hade bott kvar i Södertälje – hade jag nog gjort ett ”inträdesprov” att vara med i detta utomordentligt fina brassband !

Peter Preston