Några sommar ”mini reportage” som påminner oss om den fantastiska gångna sommaren !

Öviks Pingstbrass i Köpmanholmen

Pingstbrass i Örnsköldsvik hade planerat en sommarspelning på gågatan mitt i sta’n, med det visade sej att det var svårt, ja, rent av omöjligt att få någon från pastorsteamet med oss. Istället bestämde vi att ordna själva, och det blev den första söndagen i juni som Ö-viks Pingstbrass spelade på en ekumenisk friluftsgudstjänst i Herrgårdsparken i Köpmanholmen – några mil söder om Ö-vik, talaren var inte mindre än Pastor Sten-Gunnar Hedin. Dagens dirigent var Daniel Sundberg som lotsade orkestern igenom ett värdigt somrigt repertoar.

City Brass i Sigtuna

Den tredje veckan i juni var undertecknad på Stockholms City Brass torsdagsövning, för att på bastrombon bekanta mej med repertoaren för den följande söndagens friluftsmöte i Viby By i Sigtuna.

För att få flera spelningar under den kommande våren och sommaren hade City Brass skickat e-mail till flera församlingar och samfund i Stor-Stockholms områden och erbjöd brassmusik i deras gudstjänster och församlingsliv. Pingst lyste med sin frånvaro, men däremot hörde Sv. Kyrkan, Equmenia och flera andra frikyrkor av sej. Det har skapat en hel del mycket tacksamma spelningar den sista tiden. Det här kanske även bevisar att vi måste få ta i saken själva för att nå ut.

I alla fall, så var denna tredje söndag i juni den sista spelningen City Brass hade åtagit sej innan sommaruppehållet.

Dirigent Fredrik Hellgren och bandet öppnade med marschen ”Amsterdam Congress” av Charles Skinner och ”Fill the world with music” av Erik Silverberg.

Ett äldre arrangemang av Lennart Jernestrand – ”Liten Parafras & koral” blev preludium till psalmen ”I denna ljuva sommartid” och innan predikan – Stig Robertssons arr. av Waldemar Åhlens ”Sommarpsalm”.

Efter predikan framfördes ”Just a closer walk with Thee” och Bengt Johanssons ”Bara i Dej” i ett arr. av Andreas Holmlund.

Denna friluftsgudstjänst var ordnad av Equmeniaförsamlingar i Märsta, Sigtuna och Gredelby, ett friluftsmöte som avslutades med ”What a wonderful world” arrangerad av Willy Hautvast.

Det var en mycket tacksam spelning, tacksamt väder, tacksam publik som ville absolut att vi spelade något mera – och så blev det den populära marschen av Gowan/Larsson ”Down the street” som blev extranumret, innan det var dags att fika ute i det fria, ute i Guds underbara natur.

Trumpetaren Urban Agnas i Arnäskyrkan

Den sista helgen i Juni, på fredagen den 28 :e var det dags för Urban Agnas att uppträda med sin trumpet i Arnäskyrkan, strax norr om Örnsköldsvik. Urban ackompanjerades på gitarren av sin hustru Sabina, även hon en ”gudabegåvad” musiker av hög klass.

En imponerande kaskad av toner, uppifrån och ner inledde till Salvador Valenzuelas ”Ausencia”, ett temperamentsfullt energiskt inledningsstycke till kvällens konsert.

I kontrast följde ljuvliga sordinerade toner i E. Sainz de la Mazas ”Paseo”.

En mera ungdomlig avdelning var representerad av sonens Max Agnas komposition ”Skog”, plus den lekfulla ”Blackbird” av McCartney/Lennon och Urbans fullödiga ton i Joni Michells ”Roses”.

Sedan blev det en stund med spansk, något melankolisk ”flamencoinspirerad” musik, bland annat Manuel de Fallas vaggsång ”Nana” där man kunde bara beundra Urbans andningsteknik.

1600-tals tonsättaren Gaspar Sanz hade skrivit ”Canarios” nu skickligt framfört på gitarr av Sabina Agnas, med tamburin ackompanjemang av Urban som tog upp sin trumpet i den avslutande frasen.

Urban Agnas var musikern som spelade piccolatrumpet i Py Bäckmans ”Stad i ljus” från eurovisionens song contest 1988 tillsammans med Tommy Körberg, nu använder sig Urban av exakt samma instrument i ”Childrens Song no. 6” av Chick Corea.

Den franska tonsättaren Erik Satie var representerad med ”Gnossienne no. 1”. Jag visste inte att man kunde spela så otroligt svagt på trumpeten. En underbar ljuvlig slut ”morendo” ton.

Sabina Agnas egen kompostion ”Ahora Aqui – Här och Nu” avslutade programmet.

Som svar på publikens uppskattning framförde Sabina & Urban Agnas på gitarr och trumpet Charley Chaplins ”Smile”.

Nu hade jag tidigare under sommaren spelat med amatörer, även amatörer som spelade ganska proffsigt emellanåt, men denna kväll i slutet på juni fick man lyssna till professionella musiker som spelade professionellt, inte bara ibland utan hela den timmes långa programmet rakt igenom. Vi är fulla av beundran och kan bara säga ”Tack”!

Sommarens musikkurser

Jag fick kännedom om att det var som vanligt en lyckad brassbandkurs för de yngre vid Hjortsberga. En brassvecka med flera graderade orkestrar för de deltagande.

För en av kornettisterna var det den tredje gången på raken, men denna gång var han i ett högre ranking band, dessutom hade han nu avancerat till första principalstämman. Vi bugar – konstigt nog har han samma efternamn som undertecknad. Hans hemmaorkester är ”Brasset” – Ryttargårdskyrkans brassband i Linköping.

En kusin till den ovannämnda spelar trumpet i Öviks ungdoms jazz. I skrivande stund är hon på en sommarturné i Lissabon i Portugal tillsammans med de övriga i jazzgruppen.

En annan spelande kusin med hemorkester Öviks ”Pingstbrass”, har nyss cyklat de 20 tal mil enkelväg från Ö-vik till Lappis vid Husbondliden . Även detta är en prestation!

Alltid roligt att höra om de yngres framsteg – även de med samma efternamn!

Ö-viks Salongorkester – Kapellet

Lördagen den 27:e juli, sommarens varmaste dag i Övikstrakten, var det + 32 i skuggan kl. 19.00 på kvällen, då Salongsorkestern ”Kapellet” gav en dryg timmes konsert vid Nolås Café och Lantgård i närheten av byn Sidensjö.

Det var i form av ett musikcafé. Orkesterns flöjtist Gunnar Sundman var presentatör och även sångsolist.

Undertecknad satt bland brasssektionen i ensemblen – en musikgrupp som består av violin, cello, kontrabas, flöjt, klarinett, valthorn, baryton, trombon, piano och slagverk.

Ensemblen tillhör Sv. kyrkan i Ö-vik – därav namnet ”kapellet”, men trots den kyrkliga kopplingen spelades det enbart somriga populära melodier – av alla genrer och alla epoker. En trivsam lättsmält repertoar som även innehöll några arr. av undertecknad – musik som passar utmärkt som caféunderhållning. Annars är det naturligtvis ofta en mer seriös och sakral repertoar som gäller.
En mycket varm tillställning både för musiker och publik.

Peter Preston