Jag hade tur denna lördag, bussen gick precis utanför mitt Stockholms hotell och stannade precis vid den Engelska kyrkan – med Berwald Hallen tvärs över gatan.

Nu skulle inte City Brass har konsert i Berwald Hallen, utan med bastrombonen i högsta hugg, tog jag mej in i ”The Princess Hall” som annexet till Engelska Kyrkan heter.

För de som inte är bekant med Stockholm, så är Princess Hall belagt mitt i den vackra ”diplomatstaden” med den mytomspunna Djurgård Brunnskanalen nedanför, det måste vara ett av Stockholms vackraste områden.

Blåband Förbundet hade kallat till ett musik möte – och de som hörsammade uppmaningen var predikanten Torbjörn Söder, sångerskan Annika Karlhager och City Brass plus den intresserade publiken.

Eftersom ankomsten speglades av en parentation – var mycket av sånger och musiken valt därefter.

Efter unisona sången ”Hela vägen går Han med mig” var det City Brass med ett knippe härliga frälsningsarmens arr. av äldre datum. Denna ”allt igenom musikaliska” Alan Samuelsson var dagens dirigent för brass bandet. ”Jesus Loves me”, Saviour like a shepherd leads us” och ”St. Margaret” med texten ”Oh Love that will not let me go” gav tonen för mötet.

Sångerskan Annika Karlhager förgyllde musik stunden med många kända och älskade alster från bl.a Einar Ekbergs America Repertoar och även Egon Zandelin med flera. Även här var det Alan Samuelsson som stod för denna inspirerande ackompanjemang.

City Brass fortsatte med ”Angels watching over me” och ”My all is om the altar” och efter

parentation – Rolf Johanssons arr av ”Blott en dag” samt ett medley av ”Tre andliga folkmelodier”

Fika stunden gav tillfällen för samtliga att umgås, prata, vila läpparna – och kanske även öronen.

Princess Hall är en förtjusande byggnad, men kanske inte byggd för orkester toner precis, att det lät så bra som det gjorde var något av ett prestation för brasset.

Som vanligt, när man har roligt – då går klockan, och detta upptäckte dagens predikant Torbjörn Söder som förståndigt nog bantade ner sina funderingar till en mindre andakts stund.

Efter ytterligare sånger av Annika Karlhager avslutade brasset med ”In Perfect Peace” och Eric Balls ”Serenity” innan hela samlingen stod och upp tog ton i ”Härlig är Jorden”

Det blev mycket spelat för City Brass – jag undrade om det hade varit lite för mycket av ”det goda” – men se’n sa damen som satt bredvid mej i bussen när vi åkte längs Strand vägen – ”visst var det härligt idag när ni spelade”. Det var sanktionerat och välsignat i alla fall.

Peter Preston