Windcorp Brass Band
Jubileumskonsert, Smyrna kyrka Göteborg

Lördagen den 7:e november 2015

Det var en grå regnig dag då bilen gled in på parkeringen i närheten av Smyrnakyrkan i Göteborg. Vi var några stycken som hade fått lov att bevista generalrepetitionen inför konserten senare på dagen. Där blev vi bekanta med dagens huvudaktörer; dirigenten och engelsmannen Garry Cutt, som till vardags är ledare för Fairey Band, Tom Davoren, walesare och ledare för Desford Colliery band samt Windcorps egen dirigent, Andreas Kratz.

Vi fick även höra smakprov av de tre begåvade solisterna, nämligen James Fountain som är solotrumpetare vid London Royal Philharmonic Orchestra, men spelar även med Virtuosi GUS Band. Euphoniumsolisten var den gudabegåvade Glenn Van Looy, född i Belgien. Idag spelar han med Brighouse & Rastrick Band. En annan solist var Lucy Cutt som spelade flygelhorn, Garry Cutt’s fru.

Senare på dagen var det dags för Windcorps 10-åriga jubileumskonsert. Dirigent Tom Davoren lyfte taktpinnen med Thomas Hesketh’s ”Mask” och så var jubileumsprogrammet invigd. Den skickliga 21-åringen James Fountain fortsatte med ”Jubilance” av William Himes som bygger på sången ”If you want joy, real joy wonderful joy, let Jesus come into your heart”, och här visade James den äkta kornett klangen igenom hela registret.

Dirigenten Tom Davoren valde ett av hans egna verk som nästa inslag med titeln ”Embers”. Den var inspirerad av glödande kol i en öppen spis. Ett tjusigt stycke med välnyanserade slagverk, men ibland med osynkat orkesterspel.
Sedan var det dirigent Garry Cutts tur att leda bandet i Peter Grahams ”Bravura”. Den fantastiska Glenn van Looy på sitt euphonium gjorde minsann ingen besviken.

Flygelhornisten Lucy Cutt framförde ”Follow the flame” som Peter Graham skrev som en hyllning till Eric Ball.
Philip Sparkes ”Variations on an enigma” var en instrumental uppvisning av hela bandet, innan en skicklig pianist på en dåligt stämd flygel lämnade plats för ”I’ll walk with God” skriven av Nicholas Brodzsky. Därmed var programmets första halva till ända. Det var paus, och jag hann smälta konsertens första halvlek. Eftersom det är de sjufaldiga svenska mästarna i brassband ställs stora förväntningar på dem och vi kan vara lite petiga. Trots den mycket skickliga orkestern, saknades den riktigt varma brassbandsklangen i de mjuka partierna. Bandets musik nådde inte riktigt fram, det sa mig ingenting det berörde mig inte, ingen ”wow- upplevelse” alltså.

Den andra delen av programmet fortsatte under ledning av David Glänneskog, med en duett för de gästande solisterna, följt av Euphoniumsolot ”Spirit of Life”. Jag tyckte att bandet spelade mycket bättre efter pausen, där även de otroliga solisterna lyfte musiken, kanske hade jag vant mig vid deras nivå. Ett stycke som många musikskoleelever har spelat är ”Sunshine of your smile”. Trots att det var samma original solist arrangemang som eleverna spelat, tillförde solisten James Fountain helt nya dimensioner till stycket tillsammans med bandet.

Naturligtvis fanns årets teststycke för Brassbandsfestivalen med på konserten, Edward Gregson’s ”Dances & Arias”. Undertecknad, som är bekant med teststycket, är inte överförtjust i Gregsons kompositioner och jag tror att man som lyssnare blir lagom nöjd när alla band i elitklassen har gjort sitt bästa med stycket om några dagar. Tom Davorens ¨Ascension” och ”The Great Revival” uppfördes innan Andreas Kratz lotsade orkestern igenom ”Assurance”. Det var en värdig avslutning av programmet med 10-årsjubilerande Windcorp Band. Vi önskar dem fortsatta framgångar i brassmusikens värld.