Våren är på väg, ett uppvaknande av naturen, det luktar nytt av liv i skog och mark. Visst är det en härlig tid vi går till mötes!
Vi börjar planera semestrar, resor och framtiden i allmänhet.
I den förra utgåvan av Brassnytt kunde vi läsa om förberedelser inför höstens ”Pingstbrass” i Göteborg som var i full gång.
Förra årets ”Pingstbrass” i Järfälla/Barkarby fungerade väldigt bra, men jag har en synpunkt: efter den formidabla och uppskattade inledningskonserten av Järfälla Brass – vart tog de vägen resten av konferensen?
Visst brukar det vara så att det inbjudande brassbandet också är stommen i hela helgens konferens? Visst förstår jag att Järfälla Brass numera bedrivs utanför församlingen, men ändå? Har vi tappat nånting här?
Hoppas vi får uppleva gemenskap och stöd från Smyrna Brass i större utsträckning i Göteborg!
Jag har med intresse läst Sven Harryssons gedigna beskrivningar av ”Pingstförsamlingars Blåsorkestrar”. Vilket omfattande musikliv som har genomsyrat verksamheten under åren.
När jag sitter på estraden i Ö-vik och tittar ut över församlingsmedlemmarna och ser alla dessa som har varit med i brasset, och alla dessa som kunde vara med, då tänker jag – Vilket slöseri!
Men det är klart, det kunde ges ut en bok om förra tidernas strängmusik och körer i alla åldrar m.m. Slutordet i Sven Harryssons skrift angående musikens mångfalds utarmning kunde gälla för hela vår rörelses musikliv.
Vi kan inte sitta med armarna i kors. Ute i världen har vi haft typ kampanj -”Reclaim the streets” och ”Reclaim the city” o.s.v..
”Reclaim” betyder ju att återta. Jag undrar om inte det är dags att ”reclaim” våra församlingar, ”reclaim” våra väckelsemöten, ”reclaim” våra evangeliska utåtriktade verksamhet, ”reclaim” och använda den stora mångfaldiga musikyttringar som finns ibland oss – inklusive ett större uppvaknande och användning av våra brassband och ensembler.
Men först och främst borde vi ”reclaim” församlingens bönemöte och vår enskilda tid tillsammans med Jesus. Då är inte alls hoppet ute, utan då tror jag att mäktiga ting kan ske!
Vi möts inför tronen (och i Göteborg i september) för att en en dag mötas i himlens land.