Det är dags för mig att plocka fram min trälåda och ställa mig i speakers’ corner igen.

Många av oss har nyligen hämtat inspiration genom lite transpiration på Arkens tävlingsestrad i Värnamo, men vi längtar redan tills nästa års utmaningar.

I dessa tider måste brasset ofta öva mer än tidigare för att vi mer sällan spelar offentligt. Så är åtminstone fallet i många av våra församlingar.

För några år sedan hade t.ex vi i Ö-viks pingstförsamling ca 3-4 offentliga möten i veckan och på sommaren var det tätt med friluftsmöten. Alltså gott om tillfällen för alla musikgrupper inklusive brasset att vara med i verksamheten.
generalpaus
Se’n, helt plötsligt ”subito pp”, ja, t.o.m ”generalpaus” i församlingens musikliv.

Veckodagsmötena försvann, väckelsemötena upphörde och friluftsmötena finns inte längre.

Nu är det huggsexa vid planeringsmötena när körerna, solisterna, lovsångsteamet, husbandet, brasset m.fl. slåss om att få en chans att medverka vid veckans enda gudstjänst.

Från att ha tidigare spelat ca var 3:e vecka spelar nu brasset ca 3 ggr per år!

Detta har visat sig förödande för församlingens musikliv. När musiker och sångare (både solister, orkestermusiker och korister) upplever att de inte längre behövs så lägger de av eller söker andra kanaler för att utöva sina gåvor.

”Du överdriver” säger säkert en del, och jag hoppas verkligen det, men när jag hörde om ett brassband som aldrig fick spela i sin egen kyrka – och att församlingen föreslog att de skulle betala lokalhyra för blåsövning – blev jag verkligen förskräckt. Nu blev det inte så, bandet har fått respit tills vidare.

Jag tror att vår orkestertillhörighet med församlingen både är värdefull och viktig – annars är vi illa ute.

Jesus-barnet i krubbanJa, tänk att det kan vara svårt ibland att bereda plats för brasset – inget rum alls.

Det var en annan som inte fick plats i härbärget – ett krubbans barn som blev korsets man.

Låt oss nu lyfta våra klockstycken, andas djupt i munstycket och lovprisa världens frälsare som kom för din och min skull.

Om vi inte möts på www.brasstracks.se så är jag tillbaka med både ris och ros i nästa upplaga av speakers’ corner.

Må Betlehems stjärna lysa över Er alla, din församling, ditt brassband och även ditt notställ.

Julefrid önskas från