Årets största händelse inom frälsningsarmén (FA) måste har varit deras internationella 150-­årsjubileum som gick under namnet Boundless.

Jag, och flera med med mig, hade planer att besöka den stora OS-arenan i London, men eftersom vi vill vara med på allting visade det sig lite för dyrt, åtminstone för en pensionär som jag. Som tur var kunde man följa stora delar av denna jubileumskongress på nätet.

Det som gjorde störst intryck på mig var den flera timmar långa vittnesbörds­-marschen längs paradgatan Pall Mall, från Admiralty Arch ner till Buckingham Palace. När jag såg den ångrade jag att jag inte hade tagit mig dit. Jag är ju kvar i FA i England – även om uniformen har tycks ha krympt. Jag är Pingstvän i Sverige och Frälsningssoldat i England – tur att det bara finns ett samfund i himlen.

Att se alla dessa marscherande Staff Bands från olika länder samt många andra FA­-band var mäktigt. Mellan banden fanns det tambouringrupper (timbrel brigades) som spelade till musiken, ibland var det körer (songster brigades) och även andra musikgrupper. Det var lite av ”When the saints go marching in” denna eftermiddag nerför The Mall. Man ville bara stämma in i ett ljudligt Hallelujah!

Alla marscher och sånger hade kända evangeliska innehåll – en riktig vittnesbörds-marsch – jag skulle ​ju ha varit med. Men gör som jag – kolla gärna den engelska frälsningsarméns hemsida eller youtube. Där finns mängder med material.

Vi här i Ö­viks Pingstbrass har glädjande nog haft flera spelningar denna höst. Bland annat var vi än en gång med på både invigning och avslutning av vår Israelkonferens i september. Där vi fick även lära oss om Shofarhornet, ett av världens äldsta blåsinstrument, som används för att markera Basunklangens högtid. Ett mycket passande sammanhang för brasset. Vi har även hunnit med vår sedvanliga medverkan i Själevadkyrkans kulturdagar samt besök i mindre kapell runtom i vår bygd.

Årets PPB brassträff har redan varit. Vi var ett 30-­tal som mest som träffades för fina gemenskapsdagar i Värnamo – se separat reportage. Jag hade väntat mig det dubbla antalet när konferensen låg mitt i ”brassbältet”, men det var lyckligtvis jättebra fördelning mellan stämmorna. Resultat blev bra, även om orkestern decimerades ytterligare under söndagen.

Vi har tacksamt tagit emot inbjudan från församlingen i Järfälla till nästa års konferens.

Under Värnamokonferensen fick vi rapport om Cory Bands seger samma dag. Att de vann var kanske ingen överraskning, men däremot de övriga bandens placering. Jag får anledning att återkomma till detta i nästa Brassnytt.

Nu är det snart dags att återvända till Värnamo för den stora Brassbandsfestivalen. (Denna gång, när jag inte spelar själv, tar jag inte bilen de 100 mil ner till Värnamo, utan utnyttjar andra allmänna transport medel.)

Som vanligt så här års, så är det spännande tider framöver, säkert spännande i våra brassbandskretsar, spännande i våra församlingar, och vid Jesu återkomst ännu närmare är det spännande i Andens värld. Låt oss alltid vara beredda på alla fronter.